Förhoppningar och regnbågar

idag såg jag en liten kille spy. jag har aldrig velat bort så mycket som just då. var nära på att börja gråta. (ni vet att jag inte överdriver där.)
kan verkligen inte längta mer till sommaren så att jag slipper mitt vikarie-liv. 




Samtidigt kan jag ju inte klaga över mitt liv?! det ligger ju helt i mina händer.





Förutom mitt singelskap. det är fan inte mitt fel!